Hipp hipp hurra

fina svägerska på din födelsedag!

Du är en stor förebild när det gäller omsorg, engagemang och kärleksfullhet! Tack Johanna för att du alltid tar dig tid att lyssna och komma med goda råd, tack för att du tar hand om min älskade lillebror på bästa sätt och tack för den värme du sprider med ditt vackra och aldrig sinade leende!

Grattis

världens bästa Oscar som fyller sju månader idag!

Tänkte fira genom att busa extra mycket idag (om det är möjligt?)! 

Jag vet att det varit bloggtorka ett bra tag nu; förändringarnas vindar har blåst genom lilla familjen och krävt fullt fokus och massa tankearbete. Beslut är tagna och den närmsta tiden kommer framtiden att ta form och växa fram. Återkommer längre fram med detaljer, men för att undvika missförstånd så vill jag understryka att förändringarna enbart är av positiv karaktär!

Mindre positivt är att snön skrämmer slag på den efterlängtade våren som borde varit här för länge sedan. Vill ha soldränkta gläntor med dansande vitsippor, torra grusfria vägar som välkomnar nyinköpta vårskor, mössfria långpromenader med fågelkvitter och lunch mot varm husvägg. Så våga vägra vintern!

Ryggskott och sockersug

är två saker som har präglat min vardag de senaste dagarna. Kanske inte så jättekul men tack vare fina vänner och familjens hjälp och uppmuntran så har det gått fint. Tack! 

I två dagar har jag alltså haft väldiga smärtor i min rygg vilket har gjort det svårt att ta hand om en liten prins, men ikväll känns smärtan i ryggen bättre och jag hoppas på att det ska vara bra imorgon. Lite värre är det med sockersuget måste jag erkänna... Det är min systeryster Angelica som har fått mig att avstå från min utan tvekan största last i en månad. Bra men urjobbigt! Godisgris är inte bara mitt förnamn utan även mitt mellan- och efternamn. Men allt går ju om man vill! Eller hur Angelica (som precis messade att hon redan efter två dagar hade fallit offer för en hembakt bit äppelpaj..!) 

Liten har blivit stor!

Igår upptäckte jag att Oscar har fått sin första tand! Inte så konstigt att det varit lite extra gnälligt senaste dagarna. Tänk vad tiden går fort, känns som det inte var alls länge sedan som lilleman var just en liten lilleman...

Grattis!

Mycket förvånad och aningen motvilligt lyfter jag på hatten och säger grattis till AIK till semifinalplatsen. 4-0 i matcher mot tunga serievinnarna HV är respektgivande samt något orättvist. Eller som Joel sa igår: en match kan aldrig vara orättvis, det är antalet mål som räknas, så gör man inte tillräckligt många så... Jag ska komma ihåg just de orden nästa gång han kommer hem med tungt huvud och neddragna mungipor efter en förlust av sitt älskade AIK. Men trots att det är ganska olidligt för ett HV-fan (läs dålig förlorare) att bo tillsammans med en gnagare just nu, så glädjs jag iallafall över att husfriden (läs Joels humör) är återställd och att Joel, med all rätt, stolt kan sjunga AIK-hymnen för vår son. Och han verkar ändå vara väldigt förtjust i småländska bönder; han har ju valt att leva tillsammans med en...

En försmak av sommaren...

..med fina systeryster.

Rätt låt vann

INTE!

Jag är inget stort fan av Melodifestivalen men brukar, om det finns tillfälle, slänga ett getöga på finalen. Igår satt jag i en bil på väg upp till Stockholm och passade därför på att följa finalen via radio. Att lyssna på låtarna utan att se artisterna var nytt för mig och jag gillade det! Det var skönt att slippa bedöma låtarna efter artisternas kläder eller koreografi utan bara lyssna och digga med. Kanske därför som jag blev extra besviken över vinnarlåten; en tråkig, platt, intetsägande låt framförd av pojkspoling med svag röst. Har dock inte sett framförandet men jag har svårt att tro att jag kommer bli blown away. Nej, heja istället Danne från Jönköping med bästa låten eller Sanna med största rösten!

Idag har Oscar för första gången...

 ...ätit rån

...varit på Ryhov och hälsat på favoritmorfar (ja, vi är på visit i Småland) Krya, krya på dig pappa/morfar!

...städat pappas coola bil

...busat med mammas yngsta (!) syssling Adina. Så söt!

...kollat på film med fina kusin Jemima...

...som samtidigt passade på att lära mig lite hyss

...sjungit HV-låtar med morbror (fast det var visst en hemlighet!)

...myst och lekt häst med gammelfaster Agneta

Ut ur dimman!

Idag när jag gick upp var jag "morgontrött" (ni vet sådär mossigt seg i hela kroppen, man vill helst stanna kvar och kura under täcket hela dagen, men ändå orkar man sträcka ut sig som en katt samtidigt som man gäspar stort och gnuggar bort grus ur ögonen och fylls av energi), istället för "jag-har-sovit-för-lite-trött". Vilken skillnad! Det var som om någon hade lyft bort ett tungt ok från mina axlar, strukit balsam på alla leder, skjutit glädjepilar i huvudet, tankat på med energi och tagit mig ut ur dimman och in till solsken. Vilken känsla!

Tack Joel för att du bäddade gästsängen åt mig igår och lät mig sova utan avbrott ända till tidig morgon! Fina, fina du!

Ny vecka...

...nya möjligheter! Äntligen friska och redo för skojiga upptåg. Men först lite mys...

I veckan blir det bland annat 6-månaders kontroll, babyrytmik och efterlängtad date med snyggaste mammorna i Sumpan! Kanske även en kärleksdate med finaste Fin om barnvakt går att ordna...

Och ikväll drar hockeyn igång! Fast där ligger jag numera lite lågt då rätt färger och lagtillhörighet är ett känsligare ämne än vad jag trodde... (Heja HV!)

Nu blir det promenad. Bra för både liten sötbulle och stor muffinsmage!

För husfridens skull...

lägger jag härmed ut ett kort på lilleman i AIK-utstyrsel, då det visar sig strängeligen förbjudet att visa upp honom i annat lags färger. Kan du sudda bort din sura min nu Joel?

Upp till bevis!

Husfriden riskeras att störas i casa Åkesson-Grännby den närmsta tiden, då våra hjärtelag HV och AIK drabbar samman på isen i ett antal spännande slutspelsmatcher. Det kommer laddas och hejas, hår kommer slitas, naglar bli nerbitna och syrliga kommentarer hagla när vi följer kampen. Joel har redan utsett Oscar till största AIK-supporten, men detta är ju ett ypperligt tillfälle att en gång för alla få veta vilket lag som håller i längden och förtjänar lillemans stöd. Så upp till bevis vilket lag som är bäst! Jag känner mig ganska lugn då det borde vara ganska lätt för serieettan att spöa bottenlaget...

 

På tal om böcker...

så läser jag just nu en bok som införskaffades på rean; Utrensning av Sofi Oksanen. Jag hade höga förväntningar innan jag började läsa då jag visste att boken hade fått fina recensioner, och två tredjedelar in i boken är jag inte det minsta besviken. Vilket språk! Vilken ordkonstnär! Om jag kunde uttrycka mig hälften så bra som Sofi, så skulle jag vara väldigt lycklig. Lekande lätt målar hon med ord, fångar känsla och ögonblick, vänder och vrider, gör levande, vågar det oväntade, dansar fram kapitel efter kapitel, bemästrar och övervinner; jag är såld på den här boken.

Boken som förändrar liv?

Igår kom den med posten; boken som lovar bringa ordning i sömnkaos och hjälpa hela familjen att sova gott. 

Tanken är att man ska kunna få sitt barn att somna själv och sova 12 timmar i sträck med hjälp av en kur på fyra dagar plus en uppföljningsvecka. Vi har flera i vår närhet som har testat den här metoden med bästa resultat och därav lovprisar den. Både jag och Joel blir allt mer askgrå i ansiktet av trötthet för varje dag som går, vilket är skäl nog att testa den här kuren, men framför allt vill vi ge vår son den viktiga livskunskapen att kunna somna själv och sova gott en hel natt. Så frågan är inte om vi ska köra utan när. Först ska det läsas och pluggas så att kuren sitter som ett smäck. Och sen måste det vilas så vi orkar, då det står att det är viktigt att den som ansvarar för kuren inte sover alls utan är vaken hela de första två nätterna.. Fast det är lätt värt tillfällig total sömnbrist om man kan förändra lillens sovmönster så vi kan sova gott fortsättningsvis och bli familjen piggelin! Fortsättning följer...

Sjukstuga

Idag har vi sjukstuga här hemma. Istället för att fira att vår fina skatt blir ett halvår så hostar, snurvlar, nyser och bajsar vår lille jubilar om vartannat. Stackarn! De annars så pigga ögonen är nu rödsprängda och trötta, och istället för bus och stoj vill lilleman helst bli buren och mysa i min famn. Det som är mest enerverande är att han inte får sova, då han hela tiden vaknar av envisa hostattacker. Men efter besök hos tant doktor så har vi nu införskaffat hostmedicin samt vätskeersättning, som vi hoppas på ska hjälpa inom kort. Att bli frisk toppar önskelistan just nu!